Veckans Vinnare - vecka 3

Inte för att jag någonsin trodde att det här skulle bli enkelt, men jag blev ändå lätt överväldigad över hur svårt det de facto visade sig vara! Varje bild har sin historia att berätta och förtjänar respekt, och jag var "tvungen" att välja endast tre. Kärt besvär, dock, tro mig.

Innan jag går in på vilka tre bilder jag har valt, så vill jag bara kort nämna hur jag har resonerat när jag - efter mycken möda och stort besvär - valde bilderna:

Jag är inte speciellt bevandrad i fotograferandets sköna konst, även om jag fuskar lite i den själv. :) Därför har jag inte kunnat bistå med kritik avseende hur bilderna rent tekniskt sett skulle kunna förbättras. Istället har jag valt att betrakta bilderna utifrån ett estetiskt perspektiv och hur de har berört mig personligen.

Och nu över till resultatet:

På tredje plats, bild nummer 5:

En bild som har byggts upp av spännande kontraster:
De små stövlarna, som står i till synes gigantiska fotspår.
De mörka skuggorna i bildens övre högra del, som bryter upp det ljus som faller in över bilden.
Den enda blåskimrande lilla pölen i bildens nedre högra del, mot den gråa gyttjevärlden.
Den högra foten, som delvis dröjer sig kvar i skuggorna, den vänstra som har tagit steget ut i ljuset.

På andra plats, bild nummer 3:

Ett ansikte täckt av raklödder, en rakhyvel som arbetar lugnt och metodiskt.
Så är vi vana att se män porträtteras.
Ett blottat kvinnobröst. En rakad armhåla.
Så är vi vana att se kvinnor porträtteras.
Men i den här bilden utmanas dessa könsföreställningar på ett effektfullt sätt av att det är en kvinna, som har intagit den manliga positionen, och det hon rakar här är sitt ansikte. Hon är inte passiv, som på så många bilder av kvinnor, hon är aktiv.

På första plats, bild nummer 8:

Det skulle ha kunnat bli rätt klyschigt att välja en tom vägraka för att illustrera temat "Raka". Men den starka färgsättningen i den här bilden och de suddiga gloriorna av ljus runt lyktstolparna skapar en suggestiv stämning, som gör att jag börjar undra var jag egentligen befinner mig och vad jag har att förvänta mig.
Är lyktstolparna egentligen trollspön, som jag kan använda för att trolla mig in i en annan värld?
Är det Dorothys "yellow brick road" jag ser framför mig?
Leder vägen in i ett förtrollat landskap?
Vad lurar i skuggorna under träden?
Jag känner hur hjärtat börjar slå hårdare...
Finns det anledning att vara rädd, eller kommer jag att finna det jag söker?