Tack för att jag fick förtroendet att vara domare den här veckan! Det har varit intressant att ordentligt gå in i betraktarens roll fullt ut och fundera på vad det är som berör mig - och vad som inte når ändå fram.
På tredje plats: Bild nummer ett. Först sållade jag bort den här bilden helt eftersom jag tyckte att det kändes både som att den försökte lite för mycket samtidigt som den kändes lite platt. Motivet i sig kändes inte så spännande och att ha den i svartvitt kan ibland försöka göra en bild mer "artistisk" än vad den egentligen är.
Men sedan studerade jag bilden lite närmare och såg att det inte var en "vanlig" promenad med hunden, utan att hunden var en ledhund och att personen på bilden hade en vit käpp. Då fick bilden liv för mig, rent konceptuellt! För mig är ju detta väldigt långt ifrån en vardag, jag som lever utan några funktionshinder utom synfel som enkelt kan korrigeras. Plötsligt gick min hjärna på högvarv kring normalitet utanför den egna trygghetssfären, vad som är enkelt i mitt liv som kan vara omöjligt för andra och så vidare.
Men också att till slut få landa i att även en funktionshindrad har en vardag lika vanlig som vår - bara på ett annat sätt. Bilden är dessutom bra beskuren, även om jag saknar ett litet extra korn av skärpa.
På andra plats: Bild nummer fyra. Här har vi en bild som kompositionsmässigt, färgmässigt, ljusmässigt och i hur den är beskuren är väldigt normativ och fyrkantig, kanske rentav platt och lite småtrist. Det finns inget som helst märkvärdigt eller som sticker ut med den här bilden. Och just därför, ihopkopplad med temat Vardag är den så mitt i prick! Precis så här ser ju ofta en vardag ut, det är att resa till jobbet, vänta på bussen, se ut över trafikerade gator och tänka på middagen, eller vara den där busschauffören som väntar på att få bytas av.
Det är inte alls lätt att skildra det självklara, att kanske t.o.m våga ta en småtrist, kanske smådålig bild. Här gör det sig klockrent!
På första plats: Bild nummer tio. Jag är egentligen ingen stor beundrare av fotomontage/exprimentellt arrangerade bilder, men här är en bild som både håller tekniskt, temamässigt och kompositionsmässigt. En vardag med dess olika beståndsdelar som ju ofta är centrerade just kring köket.
Färgmässigt - underbart genomtänkt med de röda byxorna som matchar det övrigt röda, och så lagomt, varmt ljus (även om det skulle vara ännu bättre om inte taklampan blivit överexponerad). Kompositionen med den lite suddiga Eva:n vid bordet, stekpanne-Eva:n som tittar bort och så det som jag tycker gör hela bilden så bra, Eva:n till vänster som står med huvudet i händerna och tittar rakt in i kameran. Att fotografen inte föll för att ta mitten-eva:n som bildens fokus, det hade plattat till bilden och inte gett den stuns som behövdes för att göra den riktigt intressant.
Det här är vardag i kubik för mig. Det är barfota och bekväma kläder, det är lite allmän trötthet, det är mjukt ljus i ett kök och det är bryderier kring vad man ska äta. Det är glädje som i en mjuk, röd matta, det är matthet över nästa dags arbetspass, det är avkoppling vid ett köksbord. Det är både kropp och själ.
En övrig kommentar till de övriga fotografierna är att fundera på var i bilden dels skärpa och dels fokus ska ligga. När en bild saknar tydlig skärpa någonstans i bilden blir det svårt som betraktare att se vad det är som fotografen vill lyfta fram. Ibland kan oskärpa vara en del av tanken med bilden, men bilder behöver oftast någon punkt av skärpa för man som betraktare ska kunna "fastna" någonstans. Är bilden allmänt oskarp blir lätt intrycket av bilden också allmänt. Med det dock inte sagt att skärpan måste ligga där man förväntar sig den, dvs. symmetriskt i mitten.
Samma sak gäller med fokus, men här är det mer att träna upp sitt öga för hur bilden kan beskäras, antingen i kameran eller i efterhand. Ofta tjänar man på att ringa in sitt objekt så att det blir så koncentrerat som möjligt, alternativt att beskära det, närma sig ur en annan vinkel eller liknande och på det viset lyfta fram kontraster. En bild kan annars lätt bli "tung" i över- eller nederkant, alternativt lite för rörig.
Tack än en gång för möjligheten att få tycka till, och lycka till i fortsättningen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar